I det här säkerhetstestet kan du enkelt testa hur säkert ditt företag är mot bedrägerier samt få information om vad du kan göra för att skydda viktig information.
Så här fungerar säkerhetstestet
Verksamt.se, Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket har gemensamt med Polisen och MSB tagit fram Säkerhetstestet. Testet belyser ett antal olika situationer som kan inträffa. Du får bland annat svara på vad du gör om du får ett mail som verkar viktigt från någon som skulle kunna vara en kund, affärskontakt eller myndighet. I mailet blir du uppmanad att klicka på en länk. Rätt här att göra är att inte klicka på länken. Man ska aldrig klicka på länkar eller öppna bifogade filer i mail från okända eller tillsynes kända avsändare, där något ser konstigt ut, eller har ett oväntat budskap. Det kan exempelvis vara att logotypen inte riktigt ser ut som den ska, eller att innehållet i meddelandet inte är formulerat på det sätt man kan förvänta sig. Ibland rör det sig om små skillnader som är svåra att upptäcka. Att få mottagare av mail att klicka på en länk är ett vanligt sätt att sprida skadlig kod på. Det kan leda till att den som skickat meddelandet kan ta kontroll över din dator och information.
En annan fråga du får besvara är vad du gör om du får ett meddelande av Bolagsverket om att det har kommit in en anmälan om styrelseändring i ditt företag. Om det händer är det viktigt att kontakta Bolagsverket direkt och genast göra en polisanmälan. En styrelse- eller adressändring kan vara ett tecken på att ditt företag blir kapat så det är viktigt att agera direkt.
Att drabbas av bedrägeriförsök är en risk som alla företag är utsatta för. Med Säkerhetstestet kan du testa hur säkert ditt företag är, vad du kan göra för att skydda din information samt få vägledning om vad du ska göra om du drabbas.
Om du blir illa behandlad på nätet är det viktigt att göra något åt det.
Trakasserier, hot, förtal och förolämpningar på nätet kan drabba alla och är ett brett samhällsproblem. Det här ska du göra om du är utsatt för näthat.
Innehållsförteckning
Vad är näthat?
Näthat är ett samlingsuttryck som används när någon hotar, mobbar, trakasserar eller kränker någon annan på nätet. Ofta handlar näthat om sårande och hatiska kommentarer på sociala medier. Det kan också handla om spridning av falska rykten, förnedrande bilder och videoklipp. Exempel på vanliga näthatsbrott är förtal, förolämpningar, olaga hot, hets mot folkgrupp, ofredande, och sexuellt ofredande. Att retweeta eller dela näthat är också olagligt. Det är med andra ord inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår brottet utan också den som sprider det vidare.
Det här ska du göra om du är utsatt
1. Först och främst. Det är inte du som har gjort något fel. Det är de som hatar, hotar och mobbar på nätet som gör fel. Berätta för någon du litar på vad som hänt även om det känns jobbigt.
2. Anmäl alltid. Låt rättsväsendet avgöra om näthatet du utsatts för är brottsligt eller ej. Det är viktigt att du polisanmäler snabbt. Om du anmäler snabbt är det lättare för polisen att utreda. Sociala plattformar, nättjänster och Internetoperatörer måste spara all data i sex månader. Väntar du för länge kan det vara svårt att få fram informationen du och polisen behöver som bevis. Samma person som har utsatt dig för näthat kan också ha utsatt andra. Din anmälan kan därför bidra till att fler brott klaras upp.
3. Samla ihop och spara alla bevis. Skriv inte bara ut på papper, utan spara det även digitalt. Ta skärmdumpar på allt och försök få med datum och tid. Be någon du känner titta på det du samlat ihop. Vid en eventuell rättegång kan personen intyga om bevisens äkthet.
Här kan du få mer hjälp, råd, stöd och information om du har blivit utsatt för näthat:
Det har blivit allt vanligare att råka ut för ID-kapningar. En ID-stöld går fort och kan leda till förödande konsekvenser för dig som företagare, inte minst ekonomiskt. Här kommer några tips på vad du kan göra för att minska risken att drabbas.
Innehållsförteckning
Allt fler utsätts för ID-stöld
Så mycket som fyra gånger per minut utsätts någon för ett försök till ID-kapning i Sverige enligt mySafety Försäkringars Sifo-undersökning från 2018. Totalt drabbades 237 000 personer för ID-kapningar under förra året, en ökning med hela 21% från året innan. Smått chockerande siffror så det finns all anledning att vara på sin vakt.
I takt med att antalet ID-kapningar ökar, som kan vara ett första steg mot en bolagskapning, ökar också antalet bolagskapningar. Svensk Företagssäkerhet berättar på sin hemsida att bolagskapningar blivit ett stort problem och att så mycket som 15% av alla bolag i Sverige utsatts. Problemet beror delvis på vår generösa offentlighetsprincip. Det är lätt att begära ut uppgifter om företag i Sverige idag, vilket underlättar för de kriminella.
Vad är ID-kapning och bolagskapning?
En ID-kapning innebär att någon använder dina personliga uppgifter som ditt personnummer, dina inloggningsuppgifter, din e-post eller ditt namn i bedrägerisyfte, för att exempelvis köpa saker eller beställa tjänster i ditt namn.
En företagskapning sker genom att bedragaren på falska grunder skaffar sig rätten att företräda ditt företag. Syftet är att ta ut pengar från företaget eller köpa varor. Bolagskapning slår hårt mot främst småföretag och kan drabba både företag och föreningar.
Hur kan en ID-kapning leda till bolagskapning?
Om en bedragare lyckats komma över din identitet eller personliga uppgifter kan bedragaren lätt ändra uppgifterna om ditt företag genom att skicka in blanketter till Bolagsverket. I praktiken räcker det med att det kommer in en anmälan om ny styrelseledamot eller firmatecknare. På så vis kan bedragaren börja agera för företagets räkning, ta ut pengar och köpa varor. Har de kommit åt e-legitimationen är det ännu enklare.
Så skyddar du dig mot ID-kapning
Öppna inte mail eller bilagor som du tycker ser konstiga ut eller har okänd avsändare. Risken finns att du får in virus i din dator eller mobil som kopierar dina inloggningsuppgifter eller annan känslig information. Samma sak gäller om du får ett sms där du uppmanas klicka på en länk eller logga in någonstans.
Ha alltid ett uppdaterat antivirusskydd på dina olika enheter. Ett bra antivirusprogram skyddar mot internethot som exempelvis skadliga webbsidor, virus, hackare och skadlig kod.
Ladda inte ned nya appar utan att först ha kontrollerat dem. Det du kan kolla är exempelvis betyg, hur länge appen har funnits och kundrecensioner. Skadliga appar kan innehålla virus och kod som gör det möjligt för hackare att stjäla lösenord och annan känslig information. Viktigt är också att ta reda på vilken information appen får tillgång till i din mobil/surfplatta.
Lämna inte ut personlig eller ekonomisk information utan att först ha kontrollerat dem som har begärt in uppgifterna
Logga aldrig in via ditt Bank-ID eller bankdosa på uppmaning av någon annan, även om personen som kontaktar dig uppger sig vara från din bank eller ditt försäkringsbolag.
Använd dig av tjänster som ger dig notiser direkt i mobilen eller via e-post om någon tagit en kreditupplysning på dig. Då har du chansen att agera snabbt genom att kontakta kreditbolaget och stoppa köpet eller lånet från att beviljas.
Ha lås på din brevlåda så att ingen obehörig kommer åt din post och släng inte post med personlig information i soporna eller pappersinsamlingen.
Visa inte dina personuppgifter i onödan. Lämna aldrig ut några personliga uppgifter på nätet utan att först ha kontrollerat att det sker på en säker anslutning. Detta visas genom att det är ett hänglås i adressraden på webbläsaren.
Om du tappat bort en identitetshandling, anmäl det till Polisen och till kreditupplysningsföretag.
Man kan enkelt se om en webbplats har en säker anslutning genom att titta på adressfältet. En säker webbplats har ett hänglås och URL:en börjar med https istället för http.
Så skyddar du dig mot bolagskapning
Skaffa en digital brevlåda så att du får meddelanden digitalt istället för på papper.
Kontrollera att Bolagsverket har rätt adress, e-post och telefonnummer så att du får meddelande direkt via sms eller e-post om det har kommit in en anmälan om ändring av styrelsen eller en ny adress. På så sätt kan du agera snabbt och förhindra registrering av felaktiga uppgifter. Har dom felaktiga uppgifterna redan registrerats se till att anmäla de riktiga uppgifterna till Bolagsverket igen. Det gör du enklast på tjänsten verksamt.se.
Se till att fler än bara firmatecknare underrättas om olika företagshändelser. Använd därför en tjänst som tillåter att du anmäler fler personer än firmatecknare som mottagare av informationen.
Om du har blivit utsatt för en bolagskapning – gör så här:
Om du misstänker att ditt företag blivit kapat, kontakta Bolagsverket. De kan titta på inkomna anmälningar, se samt lämna ut uppgifter om vem som skickat in anmälan. Polisanmäl direkt om du upptäcker att någon försökt kapa eller redan tagit kontroll över ditt företag.
Upptäcker du att någon har köpt varor eller tjänster i ditt namn, anmäl bedrägeriet till polisen, kontakta din bank, kontrollera dina konton och spärra dina kort om det krävs. En annan viktig sak är att snabbt bestrida eventuella fakturor för köp du inte har gjort, annars kan du bli betalningsskyldig. Det enklaste är att kontakta företaget genom att skriva till dem och förklara vad som har hänt.
Tänk också på att spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen, det är helt kostnadsfritt om du har blivit utsatt för ett id-bedrägeri. Det finns fem olika kreditupplysningsföretag som gemensamt tagit fram en bedrägerispärr. Dessa är Bisnode, Creditsafe, Decidas, Syna och UC. Det räcker med att du kontaktar ett av dem för att spärra ditt personnummer hos samtliga.
Om du har blivit ID-kapad är det viktigt att du agerar snabbt eftersom intrånget kan resultera i att någon tar lån eller köper varor och tjänster i ditt namn. Det finns flera saker du bör tänka på och göra för att begränsa eventuella skador.
Innehållsförteckning
Att få sin identitet kapad är tidskrävande, integritetskränkande, väldigt obehagligt och kan i värsta fall leda till stor ekonomisk förlust. Därför är det viktigt att inte vänta utan agera direkt. Gör så här:
Polisanmäl direkt om du har blivit ID-kapad
Om du upptäcker att någon tagit lån, tecknat abonnemang eller köpt varor eller tjänster i ditt namn bör du polisanmäla händelsen snarast möjligt och berätta att du blivit ID-kapad. Kontakta polisen genom att ringa 114 14 eller gör anmälan via Polisens hemsida. Du kan också besöka en polisstation.
Spärra ditt personnummer
Spärra ditt personnummer kostnadsfritt hos kreditupplysningsföretagen. Det finns fem olika kreditupplysningsföretag som gemensamt tagit fram en bedrägerispärr. Dessa är Creditsafe, Decidas, Syna och UC. Det räcker med att du kontaktar ett av dem för att spärra ditt personnummer hos samtliga. Spärren gör så att det inte går att ta kreditupplysningar på dig och försvårar på så sätt fortsatta bedrägerier.
Annons
Bestrid fakturor som inkommit efter att du blivit ID-kapad
En annan viktig sak är att snabbt bestrida eventuella fakturor för köp du inte har gjort, annars kan du bli betalningsskyldig. Kontakta företaget genom att ringa eller skriva till dem och förklara tydligt vad som har hänt. I vissa fall kan du få hjälp med detta via ditt försäkringsbolag. Kontakta dem för att få mer information.
Kontakta din bank och berätta att du blivit ID-kapad
Kontakta din bank, kontrollera dina konton och spärra eventuellt dina bankkort om det behövs. Nedan finns kontaktuppgifter till några av de största bankerna:
Swedbank: Hos Swedbank kan du spärra ditt kort (gäller både bankkort och betal- och kreditkort) dygnet runt på 08-411 10 11 eller +46 8 411 10 11 från utlandet.
Nordea: För att spärra ett kort från Nordea kan du när som helst, dygnet runt, ringa 08-402 57 10.
SEB: På SEB kan du spärra ditt kort dygnet runt på +46 774 24 24 24. Du kan också spärra kortet direkt via SEB:s app för privatpersoner.
Handelsbanken: Ring 020-41 12 12 i Sverige eller +46 8 411 21 22 från utlandet. Du kan också spärra kortet dygnet runt via Handelsbankens app eller internetbanken.
Tips: Kontakta ditt försäkringsbolag för att få råd och hjälp med att begränsa de skador som kan följa med en ID-stöld.
Kontakta Skatteverket
Hör av dig till Skatteverket och kontrollera så att ingen obehörig har ändrat din adress. Aktivera samtidigt Skatteverkets e-tjänst Spärra obehörig adressändring. Tjänsten är kostnadsfri och förhindrar att någon ändrar din adress.
Kontakta Svensk Adressändring
Ta kontakt med Svensk Adressändring och kolla så att ingen har gjort en adressändring, lagrat eller gjort eftersändning av din post. Aktivera tjänsten ”Adresslåset”. Det är gratis och skyddar mot att någon obehörig adressändrar, lagrar eller eftersänder din post.
Spärra id-kort eller körkort
Om du blivit av med ditt id-kort måste du omedelbart spärra kortet så att ingen kan använda det. Är det stulet måste du dessutom anmäla det till polisen. När du spärrar id-kortet spärras även din e-legitimation.
För att spärra grönt id-kort (utfärdades efter september 2017) Ring 010-331 1010. Befinner du dig utomlands ska du ringa +46 10 331 1010.
För att spärra gult eller blått id-kort (utfärdades före september 2017) Ring 020-32 32 62. Befinner du dig utomlands, ring +46 771 32 32 62.
Om ditt körkort har kommit bort eller blivit stulet ska du förlustanmäla det till Transportstyrelsen. Stulet körkort ska även polisanmälas.
Kontakta ditt försäkringsbolag om du drabbats av identitetsintrång
Ofta ingår ID-skydd vid ID-stöld i din hemförsäkring. Kontakta därför ditt försäkringsbolag om du drabbats av ID-stöld. De erbjuder värdefull hjälp som rådgivning per telefon och assistans med att till exempel avvisa betalningskrav och radera betalningsanmärkningar.
Så skyddar du dig
Det finns flera sätt att skydda sig för att inte råka ut för ID-kapning och även snabbt upptäcka om du blivit drabbad. Ett bra skydd är att skaffa ett antivirusprogram, här kan du läsa Skyddads test av de vanligaste programmen. Blir man ID-kapad är det bra att upptäcka detta snabbt. Det kan man göra med ett ID-skydd och via flera av dessa får man även hjälp om man blivit drabbad. Vilka ID-skydd som finns, vad som ingår och vad de kostar finns att läsa på ”Jämför ID-skydd och prova gratis”, en jämförelse av Skyddad.
Antalet ID-kapningar skjuter i höjden och enligt Polisen är det här en typ av brott som inte går att utreda bort. Därför är det viktigt att vi ökar kunskapen i samhället om vad identitetskapning är, hur det kan gå till och hur man kan skydda sig.
Innehållsförteckning
Hur många råkar ut för en ID-kapning?
Att kapa någons identitet blev så sent som 1 juli 2016 olagligt i Sverige. Namnet på detta brott är olovlig identitetsanvändning och kan ge böter eller fängelse i högst två år. Enligt en undersökning gjord av SIFO åt mySafety Försäkringar 2018 är identitetskapningar Sveriges vanligaste brott och under förra året drabbades totalt 237 000 personer. En ökning med 21% från året innan då 196 000 personer drabbades. I undersökningen framkom det också att endast fem fall gick till domstol 2017. En person dömdes till fängelse och fyra till böter. Det var alltså mindre än tre promille av alla ID-kapningar som begicks som ledde till något straff.
Fler åtgärder krävs
En kartläggning från Brå (Brottsförebyggande rådet) visar att fler åtgärder krävs för att förebygga digitala bedrägerier så som identitetskapningar. Det finns flera typer av identitetskapningar och bedragarna använder ny teknik vilket gör det komplicerat att få slut på denna typ av brottslighet. Det viktigaste är att jobba förebyggande och att stoppa brotten på ett tidigt stadium. Fler aktörer behöver därför delta i det förebyggande arbetet, myndigheter behöver samverka och näringslivet behöver ta ett större ansvar.
Vad är egentligen identitetskapning?
Identitetskapning, ID-kapning eller ID-stöld som är olika namn för samma sak, är när en person utger sig för att vara dig och använder dina personliga uppgifter i bedrägerisyfte. Det kan exempelvis vara att köpa saker, ta lån, teckna abonnemang eller beställa tjänster i ditt namn.
Hur går en identitetskapning till?
En ID-kapning kan drabba vem som helst och gå till på många olika sätt. Tyvärr utvecklar bedragarna ständigt nya metoder vilket gör att brotten blir allt svårare att genomskåda. Ganska ofta börjar det med att ID-kaparen kommer över ditt personnummer. Efter det är gjort är det lätt för bedragaren att göra en adressändring för att ta över kontrollen. Det innebär exempelvis att bedragaren kan ta över din post, köpa varor och tjänster mot faktura, ta lån och teckna olika abonnemang i ditt namn. De som är mest intressanta att kapa är de med stabil inkomst. Helst ska de som bedragarna söker inte ha några betalningsanmärkningar. För denna grupp finns goda möjligheter att ta olika lån och handla på kredit.
Card not present (CNP)
Den vanligaste typen av identitetskapningar, cirka två av tre anmälda brott, enligt Polisen, är så kallade ”card not present” (CNP). Då har bedragaren fått tillgång till dina kortuppgifter men inte det fysiska kortet. Bedragaren kan på så sätt använda uppgifterna för olika nätköp. I snitt görs det varje dag 300 köp på nätet med kortuppgifter som blivit stulna.
Dina kortuppgifter kan hamna i fel händer dels via dataintrång men också via kortköp på osäkra webbsidor. Kolla därför alltid i adressfältet på webbsida. En säker webbplats har ett hänglås och URL:en börjar med https
Identitetskapning genom falsk bankman
En annan typ av identitetskapning som blivit vanlig enligt Polisen, är att bli uppringd av en så kallad falsk bankman. Personen uppger att de ringer från din bank och ber dig logga in eller identifiera dig via ditt BankID. Anledningarna kan vara olika. Det kan vara allt från att du behöver spärra ditt kort snabbt på grund av pågående bedrägeriförsök till att du behöver godkänna ett nytt BankID eller behöver byta fonder.
Ofta är personen som ringer väldigt förtroendeingivande. Det finns även fall där bedragaren istället uppträder aggressivt och hotar att spärra den uppringdes konto om hen inte gör som bedragaren säger. Detta är något som särskilt äldre personer blir utsatta för.
Tips: Var försiktig med vad du delar med dig på dina öppna sociala medier. En semesterbild som visar att du inte är hemma kan locka till sig bedragare och ID-kapare
Spoofing, smishing, vishing och phishing
Phishing, vishing, smishing och spoofing är alla namn på olika typer av bedrägerier som man kan råka ut för. Spoofing är när bedragaren använder sig av en förfalskad identitet i bedrägligt syfte. Det ser ut som du blir kontaktad av din bank, ditt försäkringsbolag eller en myndighet men i själva verket är det en bluffmakare.
Phishing (nätfiske) är när bedragaren försöker få dig att klicka på en skadlig länk eller avslöja dina inloggningsuppgifter genom bedrägliga webbplatser. Oftast sker detta via mail. Smishing (sms-fiske) är när du får ett sms där du får information om att ringa ett telefonnummer, klicka på en länk eller besöka en webbsida för att följa vidare instruktioner. Vishing (röstfiske) slutligen, innebär att du istället blir uppringd. Ofta säger sig personen vara från din bank eller en myndighet, att det är väldigt bråttom och att du behöver använda ditt BankID, dina koder eller dosa på grund av olika skäl. När du gör det kan bedragaren lätt tömma dina konton.
Falsk adressändring
En annan metod som bedragare använder sig av är falsk adressändring. De anmäler helt enkelt att du har ändrat din adress till en annan för att få tillgång till din post. På så sätt kan de beställa och komma åt nya kreditkort, viktiga bankpapper, paket och annan post. Med Skatteverkets e-tjänst ”Spärra obehörig adressändring” minskar du risken för att råka ut för den här sortens idenitetskapning.
Sociala medier
Tänk på vad du delar på dina öppna sociala medier. En semesterbild eller annan bild som visar att du inte är hemma är som en inbjudan för bedragaren att stjäla din post eller bryta sig in i din brevlåda för att få tag på personlig information. Informationen kan bedragaren sedan använda till att kapa din identitet och utföra bedrägerier.
ID-handlingar är värdehandlingar
Slutligen, kom ihåg att ID-handlingar är värdehandlingar. Om de skulle hamna i fel händer kan det göra stor skada. Om du skulle förlora eller blir bestulen på dina ID-handlingar, se till att anmäla förlusten direkt.
Hur kan jag skydda mig mot identitetskapning?
Att skydda sig helt och hållet mot en identitetskapningar är nästan omöjligt, men det finns saker du kan göra för att försvåra för bedragaren. Här kommer några tips:
Logga aldrig in via ditt Bank-ID eller bankdosa på uppmaning av någon annan, även om personen som kontaktar dig uppger sig vara från din bank eller ditt försäkringsbolag.
Öppna inte mail eller bilagor som du tycker ser konstiga ut eller har okänd avsändare. Samma sak gäller om du får ett sms där du får information om att klicka på en länk eller logga in någonstans.
Lämna aldrig ut några personliga uppgifter på nätet utan att först ha kontrollerat att det sker på en säker anslutning.
Ha lås på din brevlåda så att ingen obehörig kommer åt din post och släng inte post med personlig information i soporna eller pappersinsamlingen, utan att först riva den.
Anmäl bedrägeriet till polisen snarast möjligt. Kontakta din bank, kontrollera dina konton och spärra dina kort om bedragaren kommit över dina kortnummer. Tänk också på att spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen, det är helt kostnadsfritt om du har blivit utsatt. Det finns fem olika kreditupplysningsföretag som gemensamt tagit fram en bedrägerispärr. Dessa är Bisnode, Creditsafe, Decidas, Syna och UC. Det räcker med att du kontaktar ett av dem för att spärra ditt personnummer hos samtliga.
Att ID-kapning är ett växande problem har nog inte undgått någon.Enligt en undersökning av mySafety har över 2 miljoner svenskar utsatts för ID-kapningsförsök under 2020. Utav dessa lyckades över 200 000 av försöken.Med ökad kunskap och medvetenhet finns chansen att kunna sätta stopp för bedrägeriförsöket i tid om du skulle råka bli ID-kapad. Här är åtta tecken du bör vara uppmärksam på.
Innehållsförteckning
Tecken på att du kan ha ID-kapats
En ID-kapning kan gå till på många olika sätt. Ofta börjar det med att ID-kaparen kommer över ditt personnummer, vilket är förhållandevis enkelt i Sverige eftersom vi är ganska öppna med våra personnummer. Efter det är gjort är det lätt för ID-kaparen att göra en adressändring för att få kontroll över din post, köpa varor och tjänster mot faktura, ta lån och teckna olika abonnemang i ditt namn. Här kommer några tecken du bör vara uppmärksam på:
Du får meddelande om att en kreditupplysning tagits på dig utan din kännedom. Om det här händer kan det vara ett tecken på att någon har försökt använda dina uppgifter för att göra ett köp.
Du får orderbekräftelser för varor och tjänster som du inte har beställt.
Du får fakturor eller inkassokrav för varor eller tjänster som du inte har beställt. Det här är ett tydligt tecken på att något inte står rätt till.
Du ser okända uttag och transaktioner på ditt kontoutdrag. Ignorera inte små transaktioner. Bedragare som köper stulna kortnummer gör ibland ett test med ett litet köp.
Du får ansökningsblanketter om lån eller krediter som du inte har ansökt om.
Du får meddelande om avslag på lån och krediter.
Ett okänt mobilabonnemang är registrerat på dig.
Du får ingen post eller meddelande om att en adressändring är gjord fast du inte gjort någon.
Vad innebär egentligen en ID-kapning?
En ID-kapning innebär att någon utger sig för att vara dig och använder dina ID-handlingar eller personliga uppgifter så som ditt personnummer, dina inloggningsuppgifter, din e-post eller ditt namn i bedrägerisyfte. Det kan vara för att exempelvis köpa saker eller beställa tjänster i ditt namn, oftast på kredit. I värsta fall kan det handla om lagfartskapning, där bedragaren lyckas få beviljat äganderätt till din bostad eller fastighet.
Vem drabbas av identitetsstöld?
En ID-kapning kan drabba vem som helst. De som är mest intressanta att ID-kapa är de med stabil inkomst, skötsam ekonomi och som inte har några betalningsanmärkningar. Där finns det nämligen goda möjligheter att handla på kredit.
En annan viktig faktor är hur enkelt det är att utföra en ID-kapning. Idag delar vi med personlig information om oss i många publika kanaler. Om det är lätt för andra att komma åt dina personliga uppgifter och lära känna dina rutiner, t.ex. genom dina sociala medier så underlättar du arbetet för den som planerar att stjäla din identitet.
Hur kan jag skydda mig mot ID-kapning?
Tyvärr kan man inte skydda sig helt från att bli ID-kapad men det finns en hel del förebyggande åtgärder du kan vidta:
Skaffa ett antivirusskydd, det skyddar dig mot många typer av digitala angrepp. Det finns bra antivirusskydd man kan prova kostnadsfritt under en månad. Ett antivirusskydd som fått utmärkelser, som är enkelt att installera och har instruktioner på svenska är F-Secure från Finland. De har även kundtjänst med svensktalande personer. Det finns även gratisversioner av antivirusskydd, men det skiljer mycket i kvalité mellan gratis- och betalprogrammen. Mer om skillnaden mellan programmen finns att läsa i Skyddads sammanställning.
Använd dig av Skatteverkets e-tjänst Spärra obehörig adressändring. Tjänsten är kostnadsfri och förhindrar att någon obehörig ändrar din adress samt minskar risken för att någon kommer över och använder dina personuppgifter för id-kapning och bedrägerier.
Aktivera tjänsten Adresslåset på Adressändring. Det här är också gratis och skyddar mot att någon obehörig adressändrar, lagrar eller eftersänder din post.
Sätt ett lås på din brevlåda om du har en vanlig som någon annan kan plocka post från, eller skaffa ett postfack.
Om du tappar bort ditt ID-kort, pass eller annan identitetshandling, anmäl det till polisen och spärra den hos utfärdaren. Annars kan någon obehörig utnyttja dina identitetshandlingar.
Upptäck fördelarna med ett bra ID-skydd. Med exempelvis UC ID-skydd får du sms eller e-post direkt i det fall att det skett en ändring av dina uppgifter. Tjänsten bevakar ditt personnummer och hjälper dig hela vägen vid en ID-kapning. Utöver det ingår en försäkring som ersätter för eventuella skulder efter en ID-kapning.
Fördelen med ett omfattande ID-skydd är att du direkt får hjälp att bestrida hela ärendet om någon skulle utsätta dig för en ID-kapning. Det enda du behöver göra själv är en polisanmälan. Det ingår även en spärrservice för dina registrerade kort och värdehandlingar, vilket gör att du kan spärra alla dina kort genom ett enda samtal. Något som är guld värt för den som har en hel mängd olika kort att hålla koll på.
Tips: du kan prova ett ID-skydd från Förebygg helt kostnadsfritt i 30 dagar. Så fort de får information att ett företag tar en kreditupplysning på dig, eller om något annat sker gällande ditt personnummer, så får du ett meddelande både via SMS och e-post direkt i realtid.
Vad ska jag göra om jag utsätts för en ID-kapning?
Om du tror att du har blivit utsatt för ett bedrägeriförsök, kontakta Polisen och gör en polisanmälan direkt.
Ignorera inte tecknen som du ser, även om du tycker att de har försumbar betydelse, det kan vara ett helt isberg under ytan.
För att förhindra att en ID-kapare ska fortsätta utnyttja din identitet bör du även spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen. Kontakta även din bank samt ditt försäkringsbolag. Ofta ingår skydd mot ID-kapning i hemförsäkringen, och ditt försäkringsbolag kan även hjälpa dig att kartlägga omfattningen av detta bedrägeri, bestrida fakturor för varor eller tjänster du inte beställt, och ta bort felaktiga betalningsanmärkningar om du fått några.
Kontrollera även hos Skatteverket att din adress inte har ändrats. Du kan enkelt logga in på deras hemsida med digitalt ID, t.ex. Bank-ID och se dina folkbokföringsuppgifter. Det kan även vara klokt att kontrollera med Svensk adressändring om någon annan än du gjort en temporär eftersändning av din post.
Vi lever idag en stor del av våra liv på nätet och många blir utsatta för näthat. Allt näthat som sker är inte olagligt men oavsett vilket kränker, sårar, och skadar det den som drabbas.
Innehållsförteckning
Vad är näthat?
Näthat är ett samlingsuttryck som används när någon mobbar, hotar, trakasserar eller kränker någon annan via internet. Alla kan drabbas och mörkertalet är tyvärr stort. Ofta handlar näthat om hatiska och sårande kommentarer på sociala medier. Det kan också handla om spridning av falska rykten, förnedrande bilder och videoklipp.
Allt näthat som sker är inte olagligt, även om det kan upplevas som sårande, kränkande och elakt. Gränsen kan ibland vara hårfin men en bra tumregel att utgå ifrån är att det som är olagligt i det verkliga livet är det också på nätet.
Exempel på vanliga näthatsbrott är bland annat förolämpningar, olaga hot, hets mot folkgrupp, ofredande, förtal, och sexuellt ofredande. Att dela eller retweeta näthat är också olagligt. Det är med andra ord inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår brottet utan också den som sprider det vidare.
Barn och ungdomar särskilt utsatta
En rapport från Friends från 2017 visar att var tredje ungdom i åldern 10 – 16 år blivit utsatt för nätkränkningar och att var femte ung tjej blivit utsatt för sexuella trakasserier på nätet. Sociala plattformar som Snapchat, Instagram och Youtube är de vanligaste platserna att bli utsatt på. De flesta, 7 av 10 har utsatts av någon de vet vem det är eller känner.
Det bästa vapnet mot kränkningar och trakasserier enligt Friends är att aldrig låta det passera. Det är viktigt att alltid markera och visa att det aldrig är okej att sprida rykten, kalla någon hora eller skicka en oönskad nakenbild till någon.
Ny lag stärker skyddet mot näthat
Den 1 januari 2018 skärptes reglerna för hur man får bete sig på sociala medier och nätet med den nya lagen olaga integritetsintrång. Lagen gör det straffbart att sprida kränkande bilder och material med syfte att skada. Straffet för olaga integritetsintrång kan bli allt från böter till fyra års fängelse.
Så här gör du om du blir utsatt för näthat
Om du eller någon du känner blir utsatt för näthat, gör så här:
1. Polisanmäl näthatet
Polisen uppmanar alla att anmäla om man anser att man utsatts för näthat. En av orsakerna till att man inte polisanmäler kan vara att man inte vet eller känner sig osäker på om det man utsatts för är ett brott eller inte. Här kan Polisen hjälpa dig att göra en bedömning av om det du blivit utsatt för är olagligt eller ej. Dessutom får Polisen en bild av hur stort problemet är. En rättvis bild av problematiken hjälper polisen att kunna göra prioriteringar, se trender, informera och förebygga brott. Samma person som har utsatt dig kan också kan ha utsatt andra. Därför kan din anmälan bidra till att fler brott klaras upp.
2. Samla bevis
Det är viktigt att samla på sig bevis. Ta skärmdumpar på allt och försök få med datum och tid. Skriv ut bevisen och spara dem även digitalt. Be även någon titta på bevisen i original. Om det skulle bli rättegång kan personen intyga om dess äkthet, vilket är till en fördel.
3. Agera
Nättjänster, sociala plattformar och olika Internetoperatörer måste spara all data i sex månader. Väntar du för länge kan det vara svårt att få fram informationen du behöver som bevis. För att få bort kränkande material från nätet ska du vända dig direkt till den aktuella nättjänsten. Det kan också leda till att personen som kränkt dig blir avstängd.
Internet är en fantastisk plats med oändliga möjligheter men det finns också saker att se upp med. Här är fem tips till dig som förälder för att öka engagemanget, förbättra säkerheten och lära dig mer om ditt barns digitala liv.
Innehållsförteckning
1. Var nyfiken och visa intresse
Internet har numera blivit en naturlig del av barns vardag. Det är spännande, kul, socialt och lärorikt. Genom att du visar intresse och är positiv till vad ditt barn gör på nätet ökar chansen att ditt barn berättar om något dåligt skulle hända. Ta därför en liten stund varje dag och prata om det. Fråga hur det varit online likväl som du frågar om hur skolan varit. Låt barnet visa dig vilka sidor de gillar att besöka, vilka appar som är roliga och vad de tycker är kul att göra. Att vara engagerad och skaffa sig kunskap om vad som pågår på nätet, hur olika sociala medier och spel fungerar är det absolut viktigaste du kan göra. Dessutom har du något att relatera till.
2. Sätt upp gemensamma regler
Kom överens om hur länge det är okej att surfa och vad barnet får göra på internet. Tala även om vad för slags information som är okej eller inte okej att lägga ut och varför. En bra och enkel regel kan vara att bestämma att ditt barn inte lämnar ut information som adress, telefonnummer, skola eller bilder av sig själv utan ditt godkännande.
Andra åtgärder du kan använda dig av för att öka säkerheten och tryggheten på nätet är att aktivera Begränsat läge på Youtube. Funktionen filtrerar bort innehåll som kan vara avsett för vuxna. Du kan också ställa in funktionen Föräldrakontroll på datorn. Med hjälp av den kan du övervaka och styra den tid barnet tillbringar vid skärmen och vilka webbplatser de besöker. Ett sista tips på åtgärd är att använda funktionen Familjens Wifi i appen Google Wifi. Men den kan du hålla koll på barnets skärmtid, schemalägga internetfri tid och automatiskt blockera miljontals webbplatser med olämpligt innehåll. Mer information om appen hittar du här.
Prata med ditt barn om att det alltid går att prata med dig som förälder om det händer något på nätet som inte känns okej.
3. Ha en plan för att hantera eventuella problem och kränkningar
Det allra viktigaste när det gäller utsatthet på nätet enligt BRIS är att förebygga att det händer. Du kan hjälpa ditt barn att inte bli utsatt genom att prata med det om att ingen har rätt att göra barnet illa. Prata även om hur man kan hantera olika problem och att det alltid går att prata med dig som förälder om det händer något som inte känns okej.
På de flesta tjänster och sajter finns det en anmälningsfunktion med möjlighet att anmäla till ansvariga om det förekommer något olämpligt eller olagligt. Ofta finns texten â€Anmäl†eller â€Abuse†längst ner på sidan. Kolla upp funktionen tillsammans och berätta för ditt barn att du kan hjälpa till att anmäla om det skulle behövas. Det är viktigt att alltid anmäla alla kränkningar. Om du misstänker att ditt barn har blivit utsatt för ett brott, kontakta polisen och gör en anmälan snarast möjligt.
4. Skuldbelägg inte
Om ditt barn råkar ut för en kränkning på nätet – skuldbelägg inte, även om du tycker att barnet betett sig tanklöst. Ta istället reda på vad som har hänt. Låt barnet berätta och försök lösa situationen tillsammans. Hota inte heller med att ta ifrån barnet nätet. Prata istället igenom om hur ni ska göra för att undvika det dåliga.
5. Uppmana ditt barn att agera och visa civilkurage
Uppmana ditt barn att berätta, agera och diskutera kring kränkningar som andra råkar ut för. Prata om vikten av att föregå med med gott exempel, våga stå upp för andra och att visa civilkurage. Make Equal har tillsammans med Sverok och Sveriges gamers tagit fram 10 tips för att sprida och praktisera civilkurage på nätet. Du hittar tipsen här. Vi måste alla hjälpas åt att förebygga hat och hot på nätet. Det är så vi får ett snällare klimat!
Varje år får tusentals personer sina liv förstörda på grund av ID-kapningar.En ID-kapning går fort och kan ge förödande konsekvenser, inte minst ekonomiskt. Här kommer några tips på hur du skyddar dig från att bli ID-kapad och att någon tar över din identitet.
Innehållsförteckning
Allt fler utsätts för ID-stöld
Så mycket som fyra gånger per minut utsätts någon för ett försök till ID-kapning i Sverige enligt mySafety Försäkringars Sifo-undersökning från 2018. Totalt drabbades 237 000 personer för ID-kapningar under förra året, en ökning med hela 21% från året innan. Smått chockerande siffror så det finns all anledning att vara försiktig och på sin vakt.
Vad är en ID-kapning?
En ID-kapning innebär att någon använder dina personliga uppgifter som ditt personnummer, dina inloggningsuppgifter, din e-post eller ditt namn i bedrägerisyfte, för att exempelvis köpa saker eller beställa tjänster i ditt namn.
Så skyddar du dig:
Öppna inte mail eller bilagor som du tycker ser konstiga ut eller har okänd avsändare. Risken finns att du får in virus i din dator eller mobil som kopierar dina inloggningsuppgifter eller annan känslig information. Samma sak gäller om du får ett sms där du uppmanas klicka på en länk eller logga in någonstans.
Tips: Antivirusprogrammet Total AV har nu kampanj med rabatter på 70-80 %. TotalAV har legat i topp i flera jämförelsetjänster över bästa antivirusprogram. Med ett antivirusprogram får man ett bra skydd mot att bli ID-kapad. De bättre antivirusprogrammen fungerar till alla vanliga typer av mobiler och datorer och skyddar dig mot virus, trojaner och ransomware. Ett bra antivirusprogram kontrollerar även att din bankanslutning är säker så att du kan shoppa och göra bankärenden utan problem. En jämförelse av antivirusprogram finns på Bäst antivirusprogram 2023
Ladda inte ned nya appar utan att först ha kontrollerat dem. Det du kan kolla är exempelvis betyg, hur länge appen har funnits och kundrecensioner. Skadliga appar kan innehålla virus och kod som gör det möjligt för hackare att stjäla lösenord och annan känslig information. Viktigt är också att ta reda på vilken information appen får tillgång till i din mobil/surfplatta.
Lämna inte ut personlig eller ekonomisk information utan att först ha kontrollerat dem som har begärt in uppgifterna.
Logga aldrig in via ditt Bank-ID eller bankdosa på uppmaning av någon annan, även om personen som kontaktar dig uppger sig vara från din bank eller ditt försäkringsbolag.
Använd dig av tjänster som ger dig notiser direkt i mobilen eller via e-post om någon tagit en kreditupplysning på dig. Då har du chansen att agera snabbt genom att kontakta kreditbolaget och stoppa köpet eller lånet från att beviljas.
Tips: Med Förebygg ID-Skydd Plus meddelas du direkt via sms och epost om en kreditupplysning tas på dig. Bevakningen sker i realtid och i skyddet ingår också assistans och hjälp vid en eventuell ID-kapning. Vid ID-kapning får du assistans och support, hjälp med att bestrida fakturor m.m. Nu erbjuder Förebygg gratis test i en månad.
Ha lås på din brevlåda så att ingen obehörig kommer åt din post och släng inte post med personlig information i soporna eller pappersinsamlingen.
ANNONS
Visa inte dina personuppgifter i onödan. Lämna aldrig ut några personliga uppgifter på nätet utan att först ha kontrollerat att det sker på en säker anslutning. Detta visas genom att det är ett hänglås i adressraden på webbläsaren.
Om du tappat bort en identitetshandling, anmäl det till Polisen och till kreditupplysningsföretag.
Man kan enkelt se om en webbplats har en säker anslutning genom att titta på adressfältet. En säker webbplats har ett hänglås och URL:en börjar med https:// istället för http:// i adressfältet.
Om du har blivit utsatt – gör så här
Upptäcker du att någon har köpt varor eller tjänster i ditt namn, anmäl bedrägeriet till polisen snarast möjligt. Kontakta din bank, kontrollera dina konton och spärra dina kort om så krävs. En annan viktig sak är att snabbt bestrida eventuella fakturor för köp du inte har gjort, annars kan du bli betalningsskyldig. Det enklaste är att kontakta företaget genom att skriva till dem och förklara vad som har hänt.
Tänk också på att spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen, det är helt kostnadsfritt om du har blivit utsatt för ett id-bedrägeri. Det finns fem olika kreditupplysningsföretag som gemensamt tagit fram en bedrägerispärr. Dessa är Bisnode, Creditsafe, Decidas, Syna och UC. Det räcker med att du kontaktar ett av dem för att spärra ditt personnummer hos samtliga.
Att komma på starka lösenord för att inte bli hackad är viktigt men kan vara ganska svårt. Ännu knepigare är det att minnas dem. Som tur är finns hjälp att få. Här är tips på tre smarta lösenordsappar som kan hjälpa dig på ett enkelt och säkert sätt.
Innehållsförteckning
Säkerhetsföretaget SplashData släpper varje år en lista med vilka de vanligaste lösenorden på nätet är. Förra året låg 123456, password och 123456789 i topp. Använder du dig av något av dem? Då är det dags att öka säkerhetstänket och byta. Installera en bra lösenordshanterare, luta dig tillbaka och låt appen göra jobbet.
1Password
1Password lagrar och kommer ihåg alla dina olika inloggningsuppgifter och fyller i dem automatiskt när du vill logga in någonstans. Med 1Password behöver du bara komma ihåg ett enda lösenord. Alla dina andra lösenord och annan viktig information skyddas av ett huvudlösenord.
1Password kan hämtas här och finns tillgänglig för alla enheter, webbläsare och operativsystem. Tjänsten är gratis att testa i 30 dagar.
oneSafe
Att ha oneSafe är som att ha Fort Knox i sin ficka. Appen låter dig lagra allt från lösenord och inloggningsuppgifter till bankuppgifter, hemliga dokument och bilder. OneSafe har fått många utmärkelser och innehåller den starkaste krypteringsalgoritmen tillgänglig på mobila enheter (AES-256).
oneSafe kan hämtas här och finns för iOS, Mac och Android. Pris, 40 kronor.
Dashlane
Dashlane håller koll på alla dina lösenord oavsett om du använder dem en gång om dagen eller en gång om året. Precis som 1Password och oneSafe fyller den automatiskt i lösenord, personuppgifter och betaluppgifter på ett säkert sätt så du slipper ha all information i huvudet.
Starka lösenord är som sagt svåra att komma ihåg men med hjälp av lösenordsgeneratorn i Dashlane, 1Password och oneSafe kan du enkelt skapa och spara starka lösenord så du slipper riskera att bli hackad.
Dashlane är gratis och kan hämtas här. Den finns för iOS, Windows, Android, Mac och Linux.
